Sidewalk Bubblegum, 9 år av tecknade serier av Clay Butler
När Clay Butler publicerade sin första tecknade serie 1993 lovade han sig själv att sluta teckna så snart han kände att han hade skrivit och/eller tecknat allt han ville säga. Det är något som många författare överväger någon gång.
Och den dagen kom 2001, nio år efter att han sålt sin första teckning, lämnade han serien"Sidewalk Bubblegum". Han hade inget kvar att berätta.
Clay Butler (53), född i Illinois, bodde då i Santa Cruz, Kalifornien. Han publicerade sina teckningar varje vecka i Santa Cruz Sentinel, humortidningen"Funny Times" och"Hufvudstadsbladet", den största svenskspråkiga tidningen i Finland. Han var också en bidragsgivare till den brittiska välgörenhetsorganisationen Comic Relief.
Clay Butler beskrev sig själv i den första volymen av samlingen (av 3)"Attitude: The New Subversive Political Cartoonists", redigerad av Ted Rall 2002:
"Vegetarian, ateist, socialist, anarkist, surfare och partner till en bisexuell kvinna i ett 13-årigt icke-monogamt förhållande."
Utdrag ur boken på Google Books.
Efter att ha avslutat "Sidewalk Bubblegum" ägnade han sig åt andra aktiviteter relaterade till internet, den audiovisuella världen, musik, reklam och grafisk design, som han fortsätter att arbeta med.
Tecknade serier i överflöd
Men Clay lämnade efter sig en intressant webbplats om sina erfarenheter som serietecknare, där han också laddade upp en komplett samling av de tecknade serier som publicerades mellan 1993 och 2001, och som kan laddas ner i PDF-format i PRC och utskriftskvalitet och även läsas online organiserade efter kategorier.
PDF-sammanställning (10,5 Mb) - Alternativ nedladdning
Bok i PR C(14,3 Mb)
Ett bra gäng skämtteckningar om mänskliga rättigheter, krig, polisvåld, rasism, sexism, kapitalism, arbetstagares rättigheter, miljö och konsumism.
Författaren ger tillstånd att publicera exempel på sitt arbete för icke-kommersiella projekt, såsom digitala konstverk, video eller en personlig webbplats. En länk eller en kreditering är tillräcklig. Så får det bli, tack Clay.
Det är alltid intressant att resa tillbaka ett kvarts sekel för att upptäcka att det i grund och botten inte är så mycket som har förändrats.
hur låter detta för mig? Garrulismen är evig.
De som påstår sig vara "self-made" och deras falska tal.
Tiden går och denna scen upprepas i många delar av världen.
Tjugotvå år har gått sedan den här tecknade filmen och den verkar fortfarande väldigt bekant för mig. Bara skräpet har förändrats lite.
Vem skulle ha trott att den gamla goda Clay nästan två decennier senare skulle bli aktuell igen tack vare Mark Zuckerbergs nonsens, som tvingades rätta till det, även om det inte var första gången som ett historiskt eller konstnärligt fotografi, till och med en klassisk målning, hade censurerats av de värdelösa moralisterna och pryda algoritmerna.
Titeln på denna tecknade serie anspelar på en rekryteringskampanj från den amerikanska armén som var mycket populär under 1980- och 1990-talen.
Med sloganen "Be all you can be" ökade armén kraftigt antalet nya soldater. Många annonser från den kampanjen kan hittas på tuben.
Tjugo år är ingenting, samma pinnar, samma reaktioner.
